När ett arv ska skiftas upprättar man alltid ett dödsbo. Det är dödsboets tillgångar som sedan blir det arv som arvingarna ärver.
I det dödsboet upprättar man en skriftlig handling där i princip allt som är av värde; lösöre och egendom ska ingå. Till egendom hör fastigheter, såsom villa, radhus, bostadsrättslägenhet och sommar- eller fritidshus. Till lösöret hör eventuell båt, bil och allt som har funnits i den dödes fastighet, såsom smycken, kläder, möbler och så vidare. Till dödsboet hör även de eventuella skulder som den döde lämnar efter sig. Hit hör även eventuella värdepapper; såsom aktier, obligationer eller skuldebrev. Allt skrivs upp som rör den dödes ägodelar.
Detta gör en boupptecknare
Det är en advokat som gör en bouppteckning och sänder in den juridiska handlingen till Skatteverket. Om den döde har haft en komplicerad ekonomi kan det ta tid att upprätta en korrekt bouppteckning.
"En advokat kan komma att behöva göra en ordentlig undersökning för att få en korrekt överblick över den avlidnes hela ekonomi och ägarskap. Skulle det vara så att den avlidne har skulder, betalas skulderna ur dödsboet innan man skiftar arvet mellan arvingarna."
Finns det ett testamente, säger lagen att det alltid tillfaller bröstarvingarna det vill säga maka/make och barn har rätt till sin laglott, även om ett testamente skulle säga annat. Laglotten är alltid hälften av arvslotten.
Så långt sträcker sig en arvsrätt
Bröstarvingar ärver alltid av en person som har avlidit. Vilka som är bröstarvingar stipulerar lagen, att den som var gift med den avlidne ärver av sin maka, eller make. Finns det barn i det äktenskapet, ärver barnen först när den andra föräldern dör. Barnen i äktenskapet får alltså vänta på sitt arv.
Skulle den avlidne ha levt i ett samboskap, ärver inte sambon den avlidne, om inte ett testamente gör gällande att sambon ska ärva. Dock ärver barn direkt om den avlidne har varit sambo med barnens förälder. Om det inte finns något testamente, går arvet direkt till barnen. Är de då inte myndiga, tar myndighetsinnehavaren (barnets förälder om inte annat) hand om arvet för barnens räkning tills de har blivit myndiga.
Skulle det inte finnas en maka, eller make, eller barn, går arvet till eventuella barnbarn och barnbarnsbarn. Finns det inte barn går arvet till förälder. Finns ingen förälder, går arvet till syskon. Finns det inte syskon, men syskonbarn går arvet till dem. Finns inte heller det, går arvet till syskonbarnbarn och så vidare tills man hittar någon syskonbarnbarnsbarnbarn. Finns det ingen som kan ärva, går arvet till Allmänna arvsfonden.
Andra inlägg
- Vilken rätt har halvsyskon till ett arv?
- Hur ser arvsrätten ut när barn dör?
- Ärva skulder - vad gäller?
- Viktiga ord och termer vid arv
- Vem har arvsrätt till tronen?
- Bonusfamiljer och arvsrätt
- Det ingår i en arvslott / laglott
- Hur hög är arvsskatten?
- Besittningsrätt för sambos i kollektiv - vad gäller?