Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

En arvslott är den andel av kvarlåtenskapen som bröstarvingarna har rätt till att ärva.

Alltså allt det som den avlidne har ägt. Säg att man ensam är arvinge till en avliden person. Har man då inte haft några syskon, och den avlidnas make, maka eller sambo har dött. Då utgörs arvslotten av allt det som den avlidne har ägt.

Skulle man vara två barn till den avlidna personen, så är arvslotten hälften av allt det som den avlidne har ägt. Skulle man vara tre syskon, så är arvslotten en tredjedel av allt det som den avlidne har ägt, och så vidare.

En laglott är hälften av arvslotten

Laglotten är beroende av hur många som är bröstarvingar. Säg att den avlidna har testamenterat så att någon bröstarvinge skulle bli helt utan ett arv. Om den som har avlidit har ett barn, som den avlidna inte har lärt känna (och som inte har bott tillsammans) ska det barnet ändå ärva halva arvslotten.

"Oavsett hur omständigheterna kring bröstarvingar och den avlidna personen, så ärver alltid barn – det vill säga bröstarvingar – hälften av arvslotten, som inte går att testamentera bort."

Viktigt att komma ihåg är att det endast är bröstarvingar som har en laglott. Med bröstarvinge menar man barn, och om barnen har avlidit, deras arvingar till den avlidne. Det är därför som man alltid måste utröna om den som har gått bort, har några utomäktenskapliga barn (barn som inte är kända av någon annan än kanske den som har gått bort).

Okända barn, bröstarvingar och testamente

Det händer ju då och då att man får veta att den som har gått bort, faktiskt har haft ett barn någon gång under sin livstid, vilket verkligen kan komma som en chock för andra anhöriga som kanske har varit ovetande om barnets existens. Många gånger kan barnet behöva bevisa släktskapet till den avlidne, genom DNA-tester som till 99 procent kan tala om, ifall man är släkt och hur nära släkt man är.

Vad händer om testamentet säger att en bröstarvinge inte ska ärva? Skulle det vara så att den avlidna har skrivit i sitt testamente att någon som är bröstarvinge ska bli utan arv, så ska den som är bröstarvinge väcka en ”klandertalan” inom sex månader från det att bröstarvingen har fått veta vad som står i, delgivits, testamentet.

• En testamentsexekutor, i regel en jurist eller advokat, som har förvaltat testamentet, ska alltid sammankalla alla som är bröstarvingar till ett tillfälle, bouppteckningssammanträde, när testamentet läses upp.
• Skulle någon inte dyka upp vid tillfället när testamentet läses upp, så ska samma testamentsexekutor ta kontakt så att alla i sin tur får veta innehållet i testamentet.
• Skulle det visa sig att den avlidne har förbigått någon i testamentet ska man alltså klandra testamentet för att få ut sin del av arvet, det som laglotten säger att man har rätt till.

"Enkelt uttryckt kan man alltså definiera arvslotten som allt det som finns att ärva efter en avliden person, medan laglotten är den del av arvet som bröstarvinge enligt lag alltid har rätten att ärva."